Solhattar!

Favorit
bland många andra såklart.
Älskad av sniglar...
Jag blir inte riktigt klok på detta med namngivningen på solhattarna.
Jag har flera sorter men tyvärr har jag slarvat bort etiketterna på alla utom på en. På den etiketten står det skrivet: "Vit rudbeckia, Echinacea purp. 'Alba'". Det är den vita på fotona.

De två snigelmördade plantorna som jag till slut grävde upp och satte i kruka i somras är nu återplanterade och t.o.m. blommar!
Jag har inte fotat dem specifikt men skall försöka hinna med det också.
Nu har vi ju börjat med nematoder och sista vattningen för i år är gjord. I mars nästa år börjar vi vattningen igen.

Snacka om racerfart!

Rosenflockel...
På ganska exakt 3 månader har den vuxit från "ingenting" till "någonting"!

Återstår att se om Rosenflockeln och Malörten (i bakgrunden) kommer att kunna samsas...

Den gamla blålila astern

När skall flyttarna upphöra?
Som jag tidigare skrivit om denna aster så får vi nu se om den kan komma igång och blomma lite tidigare. Den som planterades i Lönnrabatten augusti 2014 och som aldrig blommat efter det, den har jag nu flyttat till Vallmorabatten i hopp om bättre blomning.
Men vi får se, det kanske är en sort som verkligen aldrig hinner blomma före kylan kommer, eller i alla fall såpass sent att blomningen blir kortvarig.
Jag delade också på en annan aster (tror i och för sig att det är samma sort som den förra) och satte den i samma rabatt.
Jag fotar med husets östersida i ryggen. Purjo i framkant, mossflox/kuddflox och vissnad Rosenmalva:

Tror att den får färre timmar sol här, tyvärr men jag vill ändå göra en test. 
Och sen hålla tummarna...

Astilbe

Ibland faller jag pladask
trots att växten inte alls verkar dra insekter...
Astilbe "Erika".
Lika vackert som min dotters andra-namn:

Jag hade den först i kruka men nyligen (slutet augusti) planterade jag ut den i en alldeles ny-påbörjad rabatt på fd gräsmattan:                                                                                        

Platsen är tyvärr ganska utsatt vad gäller blåst så jag försökte fixa till ett vindskydd med hjälp av vass:

På fotona ovan har den precis blommat färdigt.

Vi får se hur nöjd jag, eller Erika 😉, blir framöver.

Stackars fänrik!

Jag måste hjälpa dem!
De har funnits på tomten i många, många år. De fanns här redan innan jag flyttade in för 18 år sedan och då växte de lite överallt, väldigt frodiga och fina.
Sen har jag flyttat runt dem lite hit och lite dit och lite här och lite där i olika omgångar.
Verkar som att de inte orkar mer...😟
Men JAG vill ju...

En stackare av mina två, under äppelträdet:

Nästa stackare, mitt ute i "ingenstans" (torrt och därför jävligt) eller kanske Ingenmansland 😢överbemannad av Vildkaprifol och Penningblad...

JAG, märk väl, JAG har planterat Fänrik på dessa ställen (alla andra fänrikar som växte här och var, har jag nog lyckats ta död på).
Fy på mig. 
Men jag vet varför. När jag flyttade hit visste jag inte så mycket om olika växters behov. Tja, jag visste väl ingenting egentligen... vilket gjorde att jag flyttade på växter åt alla möjliga håll och spontan var jag också! Inte alltid så bra att vara spontan, särskilt inte när det rör sig om levande varelser.
Jag klurar nu på om jag kan gräva upp dem försiktigt (innan de dööör 😭), sätta dem i kruka och låta dem vara där tills jag kan plantera ut dem? 
Plantera vart?
Ja, jag har ju en fundering. De gillar ju skuggigt, som jag förstått och gärna lite fuktigt. Jag tänker att jag kan sätta ned dem längs med bambustaketet? Om det är fuktigt där vet jag inte men skulle det kunna vara värt ett försök? Skuggigt är det i alla fall.
Jag måste nog isåfall göra en liten upphöjd plats åt dem annars lär väl askens rötter konkurrera. Och nu får det vara nog med konkurrens för dessa små fina!
För som det är nu så lär de ändå dö ganska snart, eller?
Jag vill pröva, bara jag kan rädda dem i kruka så länge. Det är just det jag inte vet...

Nu skall jag i alla fall testa och ha dem över vintern på altan med bubbelplast runtom:

Jobba på!

Mer och mer av gräset försvinner - jippie!
Slitsamt är det ju men det är det värt. För det första är det ingen gräsmatta som växer där längre, mest mossa och annat. 
För det andra slipper man gå runt med gräsklipparen på ytor som är knöliga och där det finns mer ytliga rötter än gräs.

Nu är en ny rabatt påbörjad längs med husets östersida. Vad jag skall döpa den till beror lite på vad som skall växa där, vilket ännu inte är bestämt. Denna rabatt kommer att ligga i sol/halvskugga så det måste jag också tänka på.
Rabattens tillblivelse; till höger i bild, grusgång mellan den och Vallmorabatten samt grusgång mellan den och "Ön" (den tomma platsen i Vallmorabatten skall fyllas med två astrar som behöver få nytt, tror jag):        

"Uppifrån" sett:

"Nerifrån" sett (söder i ryggen):

Efter att hjälpligt försökt jämna ut den befintliga "jorden" blötte jag massor av dagstidningar (tyvärr kom det med en hel del reklamblad också vars färger inte verkar ta emot vatten!) - (alltså samla dagstidningar till nästa år!) i en stor regntunna. Slängde över dem i skottkärran och sedan lade jag dem omlott i rabatten.

Ovanpå detta planteringsjord på säck som innehöll 40% kogödsel (sägs det...) och vattnade.

Och där satt den!

Det finns några växter på tomten som måste omplaceras: ev skulle Astilben kunna komma hit och mammas Kransveronika som just nu växer på hennes gräsmatta på Kvarnkullen:

 Vill ha!

Jag funderar också på att flytta dit Lenas (min "bästa-vän") Löjtnantshjärta som jag fick av henne i försomras. Den står för tillfället i släntrabatten men har blivit väldigt tilltufsad och undanknuffad av Honungsörten som kom upp andra året i rad...

Kanske den kan bli hjälpt av att få flytta till nytt?

Och få ta plats dessutom.

Sen står det still! Jag måste ju fylla ut med mer. Måste också tänka på läget, som sagt.

15 sekundmeter...

Ja, då är det inte så lätt för små (eller stora) plantor
På ett sätt kan man säga att huset ligger intill ett ganska stort gärde med lite skog vid norrsidan som skyddar en del från de kraftiga vindarna samt några granar som hjälper till på den östra sidan av tomten. 
Men eftersom vindarna kan vrida åt alla olika håll i och med att tomten har stora och små "öppningar/glipor" mot gärdet så hjälper dessa skärmar inte jättemycket.
Jag tror det beror mycket på att det dels finns en glipa på ca 3½ meter mellan "skogsskyddets" slut och en lada. Där skapas alltså en perfekt passage för vinden att liksom swisha sig igenom och således öka i styrka.
Vad gäller den östra gran-sidan kan jag nog säga att granarna hjälper en hel del (men de gungar allt på ganska rejält ibland).
Alla mina små (och stora) plantor som finns runtom på tomten blåser nästan sönder 😢

I våras blev det inte av att klippa ner klase-spirean men nu kände jag mig tvungen att åtminstone ta lite grand. 
Varför? Vad har detta med vindar att göra?
Jo, spireans kvistar kan hjälpa till en hel del att (tillfälligt, hoppas jag...) hjälpa växter klara sig och fortsätta stå raka!
Sagt och gjort, jag började plocka runt med sekatören lite här och var bland spirea-buskarna:

Och lövverket fick gå till komposten.

Nu jäklar!!

Försöker så gott jag kan

Vad gör man inte...
Sjukt många små vindskydd eller vad skall man säga, stopp från att blåsa sönder. 
Ett exempel, stora Ö-rabatten:

Ja, den är ju ännu inte färdig och när den blir det så hoppas jag att växterna någotsånär hjälper varandra. 
Här nedan nyplanterade Solbrudar inköpta på Botaniska i Göteborg (här). 
Vindskydd/"stå kvar-skydd" av nedklippt klase-spirea. Sjukt många, som sagt:

Här en närmare bild på en Solbrud (Helenium "Red Dragon"):

Med en himskans massa spirea-kvistar runt omkring sig...

Är det inte bambu så är det vass

Ja, man kämpar på med dessa vindskydd!
Denna gång blev det södersidans tur att försöka begränsa vindarna lite. Vid södersidan är det fullt ös på vindarna, de kommer susande från det öppna gärdet in mot huset som stoppar vilket gör att de snabbt vrider av och kastar sig in i öppningen som blivit mellan husets hörn och det höga bambustaketet (som också finns som vindskydd).
Bambustaketet är 2 meter högt. 
Det fick bli ett vasstaket resten av den sidan och inte så högt. Lite utsikt vill man ju ha, vill verkligen inte stänga in mig, så en meter högt kändes lagom:

Och ett försök att göra en "snällare" övergång från 2 meter till 1 meter:

 Viltstängslet skall ju självklar stå kvar!

Lite på avstånd (mitt i all annan röra...):

Nu får vi hålla tummarna att detta funkar!

Nu äntligen

...blommar squashen!
Ändå skall detta vara en sk sommarsquash. "Dark Fog" (Cucurbita pepo) heter den. Köpt från Runåbergs:

Blommorna (det finns fler, alltså) får verkligen inte mycket solljus på grund av de stora paraplybladen. Funderar på att klippa bort några men är osäker på om det är ok för plantans del.

Not: en liten varnings-påminnelse! Klipp INTE bort "ett å annat" blad för att ge mer sol åt blommorna1 Blomman vissnar och dör! Läste nånstans att bladen försörjer blomman och plantan med näring...
Jag klippte bort några jätteblad och ser nu att flera blommor dör...
Kom ihåg detta. Ta hellre bort en pallkrage-våning om möjlighet finns så kommer solen åt bättre tror jag och bladen kanske lägger sig lite mer, kanske man då kan peta fram blomman lite mer?

Squash igen

Kan inte minnas att det tog så lång tid sist?
Idag är det början på juni och jag har bara sett hur squashen blad blivit större och större och fler blad har kommit underifrån som jag trott skulle kunnat vara en blomma. Ingen blomma.
Inga blommor.
Idag tyckte jag det kanske skulle kunna vara en blomma? En blivande squash? Nu först?
Har inget minne av att det tagit så lång tid tidigare men kanske det kan ha att göra med att sniglarna gav sig på första sådden (och det rejält, kan jag intyga) vilket gjorde att vi sådde en omgång till.
Och det blir ju automatiskt senare blomning men jag tycker ändå...
Ja-ja:

Men kolla bara bladen! Man kan tro att det är rabarber:

Nu får vi hoppas på det bästa 😊

Stavas V-I-N-D-A-R

Vårvindar friska?
Njae. Snarare vår-, sommar- och höstvindar friska. 😖
Dessa fina Rosenmalvor... Fina om de får lov att stå ifred. Vindarna knäcker dem 😢

Trots fattigmansstaket lyckas vinden snika sig emellan precis där jag inte byggt vidare (vilket jag hade kunnat gjort).
Så detta får bli ett klart bildminne för mig: bygg vidare ett "avslut" även åt andra hållet till våren, alltså där stentrappan går.