Gurkörten

Ja, denna gurkört 💗
Återkommer år efter år. Fröar av sig men absolut inget som blir besvärligt för mig (jämfört med t.ex pepparmynta, kungsmynta, kvickrot...).
De dyker visserligen upp lite här och var men oftast i södra grusgången:

Och i rabatten alldeles bredvid (det var där jag sådde den första gången, många år sedan nu):

Det var egentligen här jag funderade på att så morot men jag får klura vidare på det.

Jag började planera för gurkörts-bebisar i den pallkrage jag först inte visste vad jag skulle göra med. Den kragen som står bredvid "jordfabriks-kragen":

Pinnarna är tänkt som stöttor som jag får bygga på uppåt allteftersom eftersom jag vet att gurkörtens stammar inte är särskilt "stabila" mot vindar.

Jag lade på en säck vanlig planteringsjord, myllade ner lite grand tillsammans med lite grus.

Jodå, visst fanns det fetpölsor här också! Men nu orkar jag inte bry mig om dem längre. Bara att tuta å köra å hoppas på det bästa!

48 stycken (!) bebisar lyckades jag få upp från grusgången. Alla med mer eller mindre rötter. men enkelt var det inte eftersom de växte rakt igenom en markduk.

Planterat och klart!

Jag lade på lite grus ovanpå. Tänkte att det kanske kunde hindra från avdunstning i detta satans blåsande och så tror jag de trivs bra i "grus-jord", även om detta inte blev riktigt ihopblandat och inte heller särskilt proportionerligt jämfört med jord. Strunt samma, nu är det gjort! Äntligen blev åtminstone en tanke genomförd och dessutom avslutad Ta daa! 💥

Och apropå storm-blåst så ville jag göra ytterligare ett skydd. Tog jordsäckar och täckte försiktigt med. Större sten under och hål i säcken så att pinnarna kunde träs igenom.

Jösses. hade det inte varit sådana sjukt kraftiga vindar hade jag a-l-d-r-i-g lagt ner så här mycket jobb!

Säcken tas bort så fort vindarna lugnar ner sig och örten fått "fotfäste".

Tack för idag och slut för idag.

13 maj:

Bland de första:

Jag kan bara säga att denna är ett av naturens absoluta underverk (som allt annat i och för sig...)😀