Denna vita fina med lila stänk, den upptäckte jag idag när jag skulle ge fåglarna lite fler talgbollar att mumsa på. Vilken tur! Den är självsådd på en plats jag börjat kalla "Akleja-platsen", alldeles under lönnen.
Denna nedan växer också där:
Och det kommer fler, fler, fler. Jag får verkligen akta mig var jag sätter ned fötterna när jag går i det området! Akleja är BÄST! Så fina, så egna, så "självständiga" ("jag växer var jag vill!"). De känns trotsiga och starka, det gillar jag. Och de skiftar färg hur de vill, från planta till planta =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar