Äntligen trillade 25-öringen ned då jag satt och grunnade på vad jag skulle göra med nävan Red Admiral, här flyttad till en plats hos roddisarna, juni 2013:
Vacker men ack så STOR! Hade jag ingen aning om...
Och större och större blev hon, allteftersom. Nä, här skall hon inte stå och trängas med roddisar. Och sedan jag insåg detta har jag som sagt grubblat över var hon skall stå? Och eftersom det ännu inte finns några lediga "lägenheter" så fick hon, efter blomning, slutligen hamna i bostaden för asylsökande:
Det känns bra, hoppas hon fixar vintern här tillsammans med de andra. I denna pallkrage finns, tack och lov, ingen markduk, så rötterna kan söka sig djupt ned över vintern. Nu får jag hålla tummarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar